Inflationen eroderar likvida medel

Inflationen har tagit fart och låg på 2,2 % i juli, mätt som KPIF (konsumetprisidex utan direkta effekter av en ändrad penningpolitik). Den har legat på en stabil nivå sedan 2014, ca 1,5-2,0 % per år, i praktiken nära RB:s mål på 2%. Men eftersom en stor del av ökningen kommit från energipriser och kronförsvagning och inte från stigande lönekostnader, som är RB:s huvudfokus, har RB valt att inte höja räntan.

Henrik Moberg, Senior Investment Advisor

Negativ realränta och svag krona eroderar köpkraften

Den riskfria ränta banker erbjuder kan inte kompensera för inflationen på 2%. Realräntan (riskfri ränta minus inflation) är negativ. Den har sedan 2015 legat på ca -2,0 % per år, vilket innebär att likvida medel förlorar 2% i köpkraft per år.

Ju längre realräntan förblir negativ desto större problem blir det för alla som har likvida medel. Med -2,0 % realränta i 30 år kommer köpkraften på 100 kr att halveras, d.v.s. till ca 50 kr. Att ha en negativ realränta i 30 år låter minst sagt osannolikt, men RB:s egen realränteprognos är att den förbli negativ till minst 2021.

 

Som sten på börda har den mycket svaga svenska kronan eroderat köpkraften kraftigt 2018. Om kronan skulle förbli på nivån, TCW-index, från början på september är försvagningen ca 8%. Likvida medel skulle, om man också lägger till inflationen, 2018 förlora osannolika höga 10% i köpkraft.

 

Första räntehöjning kring årsskiftet?

RB signalerar att en första höjning kan komma i slutet på detta eller i början på nästa år. Till skillnad mot RB:s tidigare prognoser uppfattar vi denna som mer trovärdig. Vi bedömer att sannolikheten för en höjning i december är 60% och att vi under 2019 får en andra räntehöjning. Det innebär i så fall att reporäntan kommer ligga på 0% i slutet av 2019. Trots två möjliga höjningar kommer realräntan vara fortsatt negativ

 

Riskfri avkastning låg eller negativ

Den svenska statsräntekurvan är negativ upp till sex år. Det innebär att man får tillbaka mindre pengar än vad man lånar ut! Det är med andra ord mycket svårt att få någon riskfri avkastning över huvud taget. Om vi använder oss av den globala riskskalan på fonder från 1-7, där 1 är lägst och 7 är högst är första steget från kontoplacering en korträntefond med risk 1. Där kan man i bästa fall förvänta sig en avkastning efter avgifter på mellan 0-0,4%.  Väljer man att investera i räntefonder med längre löptider ökar risken rejält. Efter 30 år av fallande långräntor tyder det mesta, med USA i spetsen, att trenden håller på att vända. Stigande långräntor leder till negativ avkastning.

 

Kalkylerad risk skapar avkastning

Enda sättet att få en avkastning värt att tala om är att ta någon form av risk. Eftersom globala räntor befinner sig på historiskt låga nivåer måste man söka sig till andra tillgångsslag. Gemensamt för dessa är någon form av risktagande. Det vanligaste är att ta någon form av exponering mot aktiemarknaden, men risken måste vara kalkylerad för att inte äventyra det övergripande målet med att bevara kapitalets köpkraft.

För företag som var snabba att regera när RB sänkte räntan till -0,5% har utvecklingen gått från placeringar i räntefonder (mycket låg risk) till att idag ha en exponering mot aktier på ca 30% (låg risk)  dvs de har successivt ökat risken. Denna lågriskstrategi har varit lyckosam eftersom avkastningen varit i linje eller överstigit inflationen.

 

Ta kontakt med företagsrådgivare

Även om många centralbanker har påbörjat eller inom kort kommer att påbörja en normalisering av ränteläget är bedömningen att processen kommer vara utdragen och gå långsam. Inflationen kommer under en överskådlig tid att vara högre än den ränta banker kan erbjuda. Komplexiteten i att skapa avkastning på likvida medel kommer kvarstå under lång tid och det kan vara klokt att tala med sin rådgivare om man som företag har likvida medel.

Få alla fördelar i dag.
Bli kund i Danske Bank.