Håll ögonen på avkastning och sparhorisont

För att ISK ska vara skattemässigt fördelaktigt behövs från och med höjningen 1 januari 2024 en högre avkastning än tidigare på sparandet. Den årliga beräknade avkastningen måste vara högre än skattekostnaden. Sparande med lång sparhorisont talar för ISK.

I dag behöver du få en årlig avkastning på 3,6 procent för att ISK ska vara ett bättre val än en vanlig depå. Det innebär exempelvis att ett långsiktigt sparande i aktier och aktiefonder fortfarande bör placeras på ISK när den förväntade årliga avkastningen är högre än 3,6 procent. Även blandfonder och portföljer med en förväntad avkastning på över 3,6 procent per år kan placeras på ett ISK. 


Kommer skatten att sänkas?

Skatten på ISK styrs av hur hög statslåneräntan är i slutet av november varje år. Det betyder att om räntan stiger så ökar skatten på ISK – och vice versa. Att Riksbanken de senaste 18 månaderna har höjt styrräntan från 0 till 4 procent gör att statslåneräntan har stigit kraftigt och då ökar också skatten på ISK.

Men på lång sikt väntas Riksbankens styrränta sänkas och skatten på ISK blir lägre. Däremot är det inte troligt att vi kommer tillbaka till en styrränta på 0 procent.

Det pågår också en politisk debatt om att sänka skatten på ISK. De så kallade Tidöpartierna utlovade i samband med valrörelsen 2022 att införa ett skattefritt belopp på 300 000 kronor på ISK under mandatperioden. Hittills har andra frågor prioriterats högre och inga konkreta förslag har presenterats.


När ska man inte välja ISK?

ISK är inte ett bra val för sparande när den årliga avkastningen väntas bli lägre än 3,6 procent. Att placera större summor kontanta medel på ISK är ingen bra idé, då du beskattas på alla insättningar oavsett om du placerar kapitalet eller ej. Korta räntefonder är också ett exempel på en investering med en relativt låg förväntad avkastning.

Ta med i beräkningen att förluster på ISK inte heller är avdragsgilla till skillnad från till exempel depåsparande. Dessutom tas schablonskatten ut varje år oavsett om sparandet har gett en positiv eller negativ avkastning.