Olika former av bedrägeri

Bedrägeri på nätet förekommer i många former, men går nästan alltid ut på samma sak: Att komma över dina pengar! IT-bedragarnas uppfinningsrikedom har inga gränser. De använder e-postmeddelanden, sms, sociala medier och telefonsamtal för att komma åt din personliga information. De fortsätter också att hitta nya vägar när de gamla knepen blivit för uppenbara.

Varning för falska telefonsamtal

Vi har sagt det många gånger förr men det tål att upprepas då konsekvenserna för den drabbade ofta blir omfattande. Just nu försöker bedragare locka dig att lämna ut din kod till ditt BankID och/eller kortnummer och koder. Lämna därför ALDRIG ut dina inloggningsuppgifter eller koder till någon via telefon, e-mail eller i sociala medier. Vi som bank kommer aldrig ringa upp dig och be att du identifierar dig genom att lämna ut dessa uppgifter. Har du blivit kontaktad på ovanstående vis, vänligen kontakta vår kundservice på 0752-48 45 42 och glöm inte – gör inget online som du inte skulle gjort i verkliga livet! Dela och tipsa dina vänner!

 

Här beskriver vi de vanligaste typerna av bedrägeri

E-postmeddelanden (phishing, nätfiske) och sms (smishing)

Du får ett e-postmeddelande eller ett sms som vid en snabb anblick ser ut att komma från din bank, Pensionsmyndigheten, Skatteverket eller någon annan trovärdig avsändare. Meddelandena handlar som regel om ett problem med ditt konto eller ditt kort, om att du ska få pengar tillbaka i skatt eller har ett paket att hämta ut. Om du klickar på länken i meddelandet kommer du till en falsk webbplats, där bedragaren försöker förmå dig att uppge din personliga information.

Bedrägeri via telefon (vishing)

En person ringer och påstår sig vara från ett stort företag eller en myndighet, till exempel en bank, polisen, Skatteverket, Swish, Elgiganten eller Media Markt. Bedragarna diktar upp olika typer av historier för att stressa upp dig. Det kan till exempel handla om ett misstänkt köp, att du behöver identifiera dig inför ett framtida besök hos polisen eller intyga din deklaration för Skatteverket.

Falska supportsamtal
Du kontaktas av en person som påstår sig komma från ett IT-supportteam på exempelvis Microsoft. Personen försöker få dig att uppge åtkomstkoden eller lösenordet till din dator, så att han eller hon kan hjälpa dig med ett IT-problem. I vissa fall ber personen även om dina kortuppgifter eller om att få logga in på din dator eller internetbank.

Skadlig programvara (malware)

Malware är ett litet program som installeras på din dator, mobil eller surfplatta utan din vetskap. Du kan få malware via en länk om du har hämtat ett okänt program, eller via en infekterad fil. Vissa typer av malware kan övervaka ditt beteende och registrera din personliga information. Andra typer skapar en ”osynlig” sida ovanpå inloggningssidan till din internetbank och kopierar dina inloggningsuppgifter.

Ransomware

Ransomware är en senare variant av malware som blir allt vanligare. Ransomware blockerar åtkomsten till vissa av dina filer eller hela din hårddisk tills du betalar en lösensumma till bedragarna. Därför är det viktigt att du säkerhetskopierar regelbundet och ser till att spara dina säkerhetskopior offline och i säkra miljöer.

Nigeriabrev

Nigeriabrev eller Nigeriameddelanden via e-post innehåller en mer eller mindre fantasifull historia som syftar till att förmå dig att överföra pengar till en främmande persons konto. Det är en person som har ett akut behov av pengarna, och du utlovas som regel god ersättning i efterhand som tack.

Romansbedrägeri
Bedragarna har konton på olika dejtingsajter där de försöker bygga upp intimitet och förtroende, för att sedan be dig om pengar. Ofta riktar bedragarna in sig på personer som nyligen genomgått någon form av separation eller som kanske har en partner som nyss gått bort.
Genomför aldrig en överföring till en person du aldrig träffat i verkliga livet. 

Investeringsbedrägeri
Bedragarna påstår sig arbeta inom finansbranschen och vill att du ska investera i företag som uppges ha lysande framtidsutsiker. 
En investering är aldrig en garanterad avkastning och är upplägget för bra för att vara sant så är risken hög för att bli utsatt för bedrägeri. Gör noggranna efterforskningar, finns det varningar på internet om bolaget du planerar att genomföra överföringar till, kontakta banken så hjälper vi dig för rådgivning.