Sparkvot - vad är det?

Att mäta sin sparkvot är ett enkelt och effektivt sätt att hålla koll på sin privatekonomi. Du som har en god sparkvot varje månad får nämligen bra förutsättningar att stegvis bygga upp ett kapital på lång sikt. I den här guiden djupdyker vi i vad sparkvot är för någonting och hur du kan räkna på samt förbättra din egen.

Vad är sparkvot?

Det finns flera olika definitioner på vad sparkvot är för någonting. I privatekonomiska sammanhang syftar man på hur stor procentuell andel som sparas från din nettolön. Den största anledningen till varför man vill ha koll på sin sparkvot är för att se till så att hushållet står väl rustat ekonomiskt inför framtiden.

Hur räknar jag ut min sparkvot?

För att räkna ut din sparkvot behöver du göra följande kalkyl:
Sparande / Nettoinkomst = Sparkvot

Låt säga att du lägger undan 1.000 kr i sparande varje månad och har en nettoinkomst på 23.000kr. Då är din sparkvot 1000/23 000 = 4,3%. Det finns vanligtvis en viss variation i vad personer väljer att räkna in i sparkvotens två olika parametrar. Den enklaste metoden är att räkna hur mycket du sparar i förhållande till din lön. Ju fler beståndsdelar du lyfter in, desto mer komplicerad brukar kalkylen bli.


Vad räknas som sparande?

Till sparande hör egentligen de pengar som du lägger undan för att kunna spendera i framtiden. Något som många glömmer är att amorteringar är en viss typ av sparande. Räntan är däremot att betrakta som en kostnad.

Vanliga typer av sparanden

Vad räknas som inkomst?

För många kommer den största nettoinkomsten från löneutbetalningar. Men du kan också ha andra nettoinkomster om du till exempel driver företag, får bidrag eller investerar. Huruvida du vill ta med andra inkomster utöver lön i din kalkyl för sparkvot är upp till dig.

Vanliga typer av inkomster:

  • Lön
  • Bidrag (barnbidrag, studiebidrag, A-kassa mm.)
  • Kapitalinkomster (utdelningar, reavinster mm.)
  • Pension

Hur stor sparkvot borde jag ha?

Vilken sparkvot som är rimlig för dig beror helt och hållet på hur du vill att din vardag ska se ut på lång sikt. En generell tumregel är att svenska hushåll bör sätta av 10% för att vara förberedda inför framtiden. Drömmer du om att arbeta deltid eller bli ekonomiskt oberoende krävs ofta en högre sparkvot än så.

Så kan du höja din sparkvot

Om du vill höja din sparkvot behöver du påverka en av sparkvotens två parametrar, det vill säga antingen öka din inkomst eller minska dina utgifter.


Exempel 1: Öka sparkvoten med höjd lön och samma utgiftsnivå

Ett bra sätt att öka sparkvoten är att förhandla till sig högre lön och hålla utgifterna på samma nivå. Vi vänjer oss nämligen snabbt vid en ny levnadsstandard, och så fort vi börjar spendera pengarna kommer det vara svårare att lägga undan dem till sparande. Att få 500 kr extra netto i månaden hade troligtvis inte haft en jättestor påverkan på ditt liv idag. Men genom att avsätta det till sparande (och på så vis öka din sparkvot med 50% enligt exemplet ovan) kan det få stor effekt på lång sikt. Speciellt om du väljer att investera dina pengar och dra nytta av ränta-på-ränta effekten.


Exempel 2: Öka sparkvoten genom att se över dina utgifter

Ett annat sätt att öka sin sparkvot är givetvis att göra en rannsakan av sin privatekonomi. Har du onödiga utgifter idag som du kan eliminera? Sitter du på oförmånliga telefonabonnemang, elavtal eller försäkringar som du kan byta ut eller förhandla om? Det finns många tips för att spara pengar och med lite kreativitet går det ofta att höja sin sparkvot ganska smärtfritt på detta sätt.


Exempel 3: Öka sparkvoten genom att lägga undan i början av månaden

Att lägga undan sitt sparande i början av månaden är en bra vana att få in för dig som vill ha en garanterad sparkvot. Det är lätt hänt att pengar som syns på kontot spenderas. Genom att lägga undan sparandet först kommer du per automatik att anpassa dina utgifter till det som finns kvar på saldot.

Öppna Sparkonto!

Börja spara redan idag, öppna ett sparkonto hos Danske Bank

Våra sparkonton

Relaterade sidor