Vad är skuldkvot?

Skuldkvot är en benämning på hur mycket skulder du (eller hushållet om ni är fler) har i förhållande till din inkomst. Ju högre skuldkvot du har, desto mer skuldsatt är du.

Din skuldkvotsgrundande skuld är en av flera faktorer som banken tittar på för att skapa sig en uppfattning av din ekonomiska situation i samband med att du ansöker om bolån. Det är även den som bestämmer om du omfattas av de nya amorteringsreglerna och därmed behöver amortera extra eller inte.

Vad är ett skuldkvotstak?

Ett skuldkvotstak syftar till en maxgräns för hur mycket ett hushåll får låna från banken. Finansinspektionen vill införa ett skuldkvotstak på 600 %, vilket betyder att en låntagare inte får låna mer än sex gånger hushållets totala bruttoinkomst. Kom ihåg att olika banker kan ha olika skuldkvotstak, så kontakta din bank för mer information.

Räkna ut skuldkvot

Det är enkelt att räkna ut din skuldkvot, men kom ihåg att det finns två olika typer av skuldkvoter; total skuldkvot och skuldkvotsgrundande skuld. Det är den sistnämnda som banken tittar på.

Så räknar du ut total skuldkvot

För att räkna ut din totala skuldkvot delar du dina totala skulder (såsom bolån, privatlån, studielån, krediter mm.) med din årsinkomst innan skatt.

Totala skulder (kr) / Årlig bruttoinkomst (kr) = Total skuldkvot

Låt oss säga att du har en årlig inkomst på 350 000 kr innan skatt och du har ett bolån på 1 500 000 kr, studielån på 150 000 kr och ett billån på 80 000 kr. Då räknar du ut din totala skuldkvot såhär:

(1 500 000 kr + 150 000 kr + 80 000 kr) / 350 000 kr = 4,94 (494 %)

Så räknar du ut skuldkvotsgrundande skuld (för bolån)

Om du ska köpa bostad och vill veta vad din skuldkvot för bolån är (dvs. din skuldkvotsgrundande skuld) så delar du istället bolånet med din årsinkomst innan skatt.

Bolån (kr) / Årlig bruttoinkomst (kr) = Skuldkvotsgrundande skuld

Om du har en årlig inkomst på 350 000 kr innan skatt och vill ta ett bolån på 1 500 000 kr så räknar du ut din skuldkvotsgrundande skuld såhär:

1 500 000 kr / 350 000 kr = 4,28 (428 %)

Kom ihåg att om du ska köpa bostad tillsammans med någon annan person så räknar ni med er sammanlagda årliga bruttoinkomst.

Hur hög får skuldkvoten vara?

Om din skuldkvotsgrundande skuld överstiger 4,5 omfattas du av det nya amorteringskravet. Det gör att du måste amortera 1 till 3 % extra per år beroende på hur hög din belåningsgrad är. I nedan tabell hittar du en översikt av hur amorteringstakten påverkas av både belåningsgraden och skuldkvoten.

Hur räknar man ut belåningsgrad?

För att räkna ut din belåningsgrad delar du ditt bolån med bostadens marknadsvärde och multiplicerar sedan det med 100 för att få fram det i procent.

(Bolån (kr) / Bostadens marknadsvärde (kr)) x 100 = Belåningsgrad

Om du exempelvis har en bostadsrätt som är värd 3 500 000 kr och ditt bostadslån är på 2 000 000 kr så är belåningsgraden 57 %.

(2 000 000 kr) / 3 500 000 kr)) x 100 = 57 %

Med en belåningsgrad på 57 % behöver du amortera 1 % om din skuldkvot för bolån är under 4,5 alternativt 2 % om den är över 4,5.

Hur sänker jag min skuldkvot för bolån?

Det finns två sätt att sänka din skuldkvot. Antingen behöver dina skulder bli mindre eller så måste din inkomst bli större. Om du vill sänka din skuldkvot för bolån är det enklaste sättet att minska din skuld genom att amortera på lånet. Ju mer du amorterar, desto fortare sjunker din skuldkvot.