Var sĂ€ker online 

It-sĂ€kerhetsmedvetenhet ger dig de kunskaper och fĂ€rdigheter du behöver för att vara sĂ€ker online. Detta innebĂ€r att erkĂ€nna fördelarna och möjligheterna som erbjuds av onlinevĂ€rlden samtidigt som man förstĂ„r riskerna och undviker potentiella faror. PĂ„ den hĂ€r sidan hittar du nĂ„gra saker som du ska göra och vad du ska undvika, samt tips om hur du skyddar dig sjĂ€lv i de mĂ„nga olika situationer du upplever i vardagen. 

LÀs vidare och lÀr dig mer om vilka försiktighetsÄtgÀrder du kan vidta för att undvika att drabbas av it-brottslighet.

Ni ska

  • Vara uppmĂ€rksamma pĂ„ nĂ€tfiskemeddelanden och alltid verifiera avsĂ€ndaren. Vara sĂ€rskilt försiktiga med att klicka pĂ„ lĂ€nkar och att öppna bilagor
  • Vidarebefordra misstĂ€nkta e-postmeddelanden och sms till phishingmails@danskebank.se
  • Ta det lugnt om ett meddelande Ă€r brĂ„dskande. Du bör alltid se kontouppdateringar och tidsbegrĂ€nsade erbjudanden som signalerar för möjligt smishing.

Undvik

  • Öppna aldrig lĂ€nkar, ladda aldrig ned bilagor och installera aldrig program frĂ„n kĂ€llor som du inte kĂ€nner till eller litar pĂ„
  • Svara aldrig pĂ„ e-post, telefonsamtal eller sms som verkar misstĂ€nkta. Legitima institutioner begĂ€r aldrig kontouppdateringar eller ber om dina inloggningsuppgifter via e-post, telefon eller sms. 
  • ÅteranvĂ€nd aldrig lösenord pĂ„ flera konton eller plattformar.

It-säkerhet â€“ tips för att vara säker 

  • E-postmeddelanden och sms

    Vad sÀker nÀr du fÄr e-postmeddelanden och sms

    • Klicka inte pĂ„ lĂ€nkar och öppna inte filer i e-postmeddelanden och sms frĂ„n avsĂ€ndare som du inte kĂ€nner till eller litar pĂ„.
    • Kontrollera avsĂ€ndarens e-postadress – istĂ€llet för finance@danskebank.se kan bedragare ersĂ€tta ett ”n” med ett ”m” vilket gör det till ”finance@damskebank.se”.
    • Om du inte Ă€r sĂ€ker pĂ„ innehĂ„llet i ett e-postmeddelande eller sms kontaktar du avsĂ€ndaren via en annan kanal.
    • Kom ihĂ„g att din bank, Nets eller offentliga myndigheter aldrig kommer att be dig att ange dina lösenord, anvĂ€ndarnamn eller andra personuppgifter via e-post, sms eller via telefon. 

    LÀs mer om nÀtfiske och smishing.

  • Lösenord

    Var sÀker nÀr du anvÀnder lösenord

    Starka lösenord innehÄller en blandning av bokstÀver, siffror och specialtecken som inte Àr kopplade till dina personuppgifter. De kan kombineras i slumpmÀssig ordning eller i en fras, som kallas en lösenfras.

    • AnvĂ€nd lösenfraser som r0Ck+R0L!, 50YrSy0unG!, LastNight@ACafeISaw72Birds^^ (dessa exempel ska inte anvĂ€ndas).
    • Skapa unika lösenord för olika konton.
    • Ändra dina lösenord regelbundet. Vi föreslĂ„r att du gör det minst en gĂ„ng om Ă„ret.
    • Fundera pĂ„ att anvĂ€nda verktyg som genererar tvĂ„faktorsautentiseringskoder (2FA).
    • Skriv inte ned dina lösenord.

  • Öppna offentliga Wi-Fi-näverk

    Var sÀker nÀr du ansluter till offentligt Wi-Fi

    Öppna offentliga nĂ€tverk Ă€r de nĂ€tverk du kan ansluta till pĂ„ offentliga platser, till exempel pĂ„ tĂ„g och bussar, kafĂ©er, hotell och flygplatser. Öppna offentliga nĂ€tverk dyker upp pĂ„ fler och fler platser, och antalet kommer sannolikt bara att öka i framtiden. Som namnet antyder Ă€r ett öppet nĂ€tverk bokstavligen öppet – vem som helst inom nĂ€tverkets rĂ€ckvidd kan ansluta och enkelt fĂ„ tillgĂ„ng till informationen pĂ„ din mobiltelefon, surfplatta eller dator. 

    • AnvĂ€nd helst bara offentliga nĂ€tverk som krĂ€ver ett lösenord.
    • Gör aldrig internetbankĂ€renden och anslut aldrig till sidor dĂ€r du mĂ„ste ange kĂ€nsliga personuppgifter nĂ€r du anvĂ€nder ett offentligt nĂ€tverk.
    • Se till att din brandvĂ€gg Ă€r aktiv och att ditt antivirusprogram Ă€r uppdaterat.
    • PĂ„ din telefon eller surfplatta aktiverar du funktionen ”frĂ„ga om anslutning till nĂ€tverk” sĂ„ att din enhet inte automatiskt ansluter till nĂ€tverk som kan vara osĂ€kra.

  • Sociala medier

    Var sÀker nÀr du anvÀnder sociala medier

    Sociala medier Àr ett paradis för hackare. De vet att bedrÀgerier och bluffar Àr det sista vi tÀnker pÄ nÀr vi följer vÄra vÀnner och familjer online. Hackare vet ocksÄ att vi Àr snabba med att klicka pÄ innehÄll och dela det med andra.

    • Granska och uppdatera dina sekretessinstĂ€llningar regelbundet.
    • NĂ€r du vĂ€ljer ett lösenord för sociala medier ska du anvĂ€nda ett som du inte anvĂ€nder nĂ„gon annanstans.
    • AnvĂ€nd tvĂ„stegsbekrĂ€ftelse nĂ€r det Ă€r möjligt.
    • GodkĂ€nn inte vĂ€nförfrĂ„gningar frĂ„n nĂ„gon du inte kĂ€nner.
    • Var skeptisk till annonser, undersökningar och tĂ€vlingar.

  • Resor

    Var sÀker nÀr du reser

    Du mĂ„ste vara extra försiktig med att anvĂ€nda öppna offentliga nĂ€tverk utomlands. PĂ„ flygplatser, hotell och mĂ„nga andra platser finns det falska nĂ€tverk som gör att du riskerar att fĂ„ dina personuppgifter stulna. 

    • FrĂ„ga personalen om namnet pĂ„ deras nĂ€tverk sĂ„ att du inte ansluter till ett falskt nĂ€tverk.
    • Kontrollera att brandvĂ€ggen Ă€r aktiverad nĂ€r du anvĂ€nder ett öppet offentligt nĂ€tverk.
    • Kontrollera att datorns funktion ”Anslut automatiskt till nĂ€tverk” Ă€r inaktiverad.
    • Kom alltid ihĂ„g att logga ut och stĂ€nga din webblĂ€sare.
    • NĂ€r du handlar online eller gör internetbankĂ€renden ska du endast anvĂ€nda nĂ€tverk som du vet Ă€r sĂ€kra.

  • USB eller andra flyttbara enheter

    Var sÀker nÀr du anvÀnder USB och andra flyttbara enheter

    • Angripare kan anvĂ€nda USB och andra externa enheter för att infektera andra datorer med skadlig programvara nĂ€r USB-enheten Ă€r ansluten till en dator.
    • Flyttbara lagringsenheter kan lĂ€tt försvinna eller bli stulna.
    • Kryptera alltid enheter som anvĂ€nds för att lagra konfidentiell eller kĂ€nslig information.
    • Anslut aldrig okĂ€nda lagringsenheter till din dator.
    • Skadlig programvara kan hĂ€mtas till din bĂ€rbara dator omedvetet nĂ€r du anvĂ€nder flyttbara lagringsenheter.
    • Inaktivera funktioner för automatisk uppspelning och automatisk körning pĂ„ alla flyttbara lagringsenheter.
    • Det bĂ€sta sĂ€ttet att hĂ„lla dina data sĂ€kra Ă€r att begrĂ€nsa anvĂ€ndningen av alla flyttbara lagringsenheter.

Var säker online

  • Behåll personuppgifter för dig själv

    • Du bör alltid hĂ„lla dina personuppgifter sĂ„som ditt BankID/kodboxuppgifter, inloggningar och lösenord för dig sjĂ€lv. Var försiktig nĂ€r du delar ditt personnummer, kontonummer eller kortnummer, annars kan du riskera identitetsbedrĂ€geri som gör att obehöriga till exempel kan köpa varor eller tjĂ€nster i ditt namn. Danske Bank skulle bara be om ditt personnummer via en sĂ€ker kanal som Danske eBanking.
    • LĂ€mna aldrig ut personlig information som dina inloggningsuppgifter eller lösenord via e-post eller telefon – inte ens till nĂ„gon du kĂ€nner.
    • Ange endast personuppgifter pĂ„ webbplatser som anvĂ€nder en sĂ€ker anslutning som innehĂ„ller ”https:” i webbadressen eller visar en hĂ€nglĂ„ssymbol i webblĂ€sarens adressfĂ€lt. 

  • Uppdatera dina it-program

    • Fel i operativsystem och andra program Ă€r inte ovanliga. TyvĂ€rr orsakar vissa buggar luckor i sĂ€kerheten som gör din dator mer sĂ„rbar för hackerattacker.
    • Se till att uppdatera dina it-program regelbundet sĂ„ att du alltid anvĂ€nder de senaste versionerna. Detta gĂ€ller ditt operativsystem, din webblĂ€sare och alla andra it-program.
    • Du kan stĂ€lla in dina it-program sĂ„ att de uppdateras automatiskt. Operativsystemet Windows lĂ„ter dig uppdatera via Windows Update, och Mac OSX kan uppdateras via Programuppdatering. 

  • Aktivera brandväggen

    • Kontrollera att brandvĂ€ggen Ă€r aktiverad. Du kan kontrollera brandvĂ€ggens status i datorns instĂ€llningar.
    • Din brandvĂ€gg kontrollerar data som kommer in i din dator frĂ„n internet eller ett nĂ€tverk och hjĂ€lper till att förhindra hackare frĂ„n att komma Ă„t din dator.
    • Precis som för alla andra it-program ska du se till att du uppdaterar brandvĂ€ggen sĂ„ att du alltid anvĂ€nder den senaste versionen. 

  • Använd antivirusprogram

    • Din dator kan vara infekterad med virus frĂ„n e-postbilagor, program som du hĂ€mtar eller frĂ„n sidor du besöker pĂ„ internet.
    • Antivirusprogram söker igenom din dator efter virus och skadlig kod och varnar dig om nĂ„got Ă€r fel.
    • Antivirusprogram skyddar bara mot de virus det kĂ€nner till, sĂ„ antivirusprogram mĂ„ste uppdateras sĂ„ snart en uppdatering finns tillgĂ€nglig. Du kan göra det enkelt för dig sjĂ€lv genom att stĂ€lla in ditt program sĂ„ att det uppdateras automatiskt. 

  • Säkra din router

    Din router Àr lÀnken mellan internet och din dator, mobil och surfplatta, sÄ det Àr viktigt att du anvÀnder rÀtt sÀkerhetsinstÀllningar. LÀs instruktionerna i routerns manual om hur du kommer Ät routerns olika instÀllningar. Det kan verka lite förvirrande och tekniskt, men du mÄste Ätminstone alltid

    • vĂ€lja ett nytt namn och lösenord för routern
    • byta namn pĂ„ ditt nĂ€tverk (SSID)
    • vĂ€lja WPA2-kryptering och se till att routerns brandvĂ€gg Ă€r aktiverad
    • uppdatera routerns programvara.

  • Gör dina mobila enheter säkra

    Virus infekterar inte bara datorer – de kan ocksĂ„ infektera din mobiltelefon och surfplatta.

    • Se till att din mobiltelefon och surfplatta bara kan öppnas med ett lösenord.
    • Kom ihĂ„g att uppdatera operativsystemet och apparna regelbundet.
    • AnvĂ€nd endast sĂ€kra trĂ„dlösa nĂ€tverk.
    • HĂ€mta bara appar frĂ„n Google Play eller App Store.
    • HĂ€mta och installera en antivirusapp.

SĂ„ hĂ€r gör du om du har utsatts för ett bedrĂ€geri 

 

LÀs mer hÀr om du utsatts för bedrÀgeri

Har du blivit utsatt för bedrÀgeri?

Du bör alltid vidta Ă„tgĂ€rder omedelbart om du har utsatts för bedrĂ€geri – Ă€ven nĂ€r du inte har tydliga bevis utan bara en misstanke. 

Har du fÄtt ett skadligt e-postmeddelande eller sms?
Ta bort e-postmeddelandet eller sms:et utan att svara pĂ„ det. Klicka inte pĂ„ nĂ„gra lĂ€nkar. LĂ€mna aldrig ut dina personuppgifter. 

Om det bedrÀgliga e-postmeddelandet eller sms:et visar Danske Bank som avsÀndare eller pÄ annat sÀtt pÄstÄr sig ha skickats frÄn Danske Bank kan du rapportera detta till oss genom att vidarebefordra e-postmeddelandet eller en skÀrmdump av sms:et till phishingmails@danskebank.se

Har du lĂ€mnat ut dina personuppgifter? 
Om en obehörig person har fÄtt dina konto- eller kortuppgifter ska du spÀrra ditt kort och kontakta oss omedelbart pÄ 0752-48 45 42.

Har du sett nĂ„gra tecken pĂ„ eller mĂ€rkt av obehörig anvĂ€ndning i Danske eBanking eller Danske Mobile Banking? 
Om du misstĂ€nker obehörig anvĂ€ndning av din Danske eBanking- eller Danske Mobile Banking-lösning mĂ„ste du omedelbart kontakta oss pĂ„ 0752-48 45 42. 

Har ditt kort missbrukats? 
Om du mĂ€rker av obehörig anvĂ€ndning av ditt kort mĂ„ste du spĂ€rra kortet omedelbart. Du kan göra detta i Danske eBanking, Danske Mobile Banking eller genom att ringa oss pĂ„ 0752-48 45 42. Om du behöver avgöra tvisten kan du göra det via Danske eBanking eller Danske Mobile Banking. Du hittar instruktioner hĂ€r. 

Har din dator infekterats med ett virus?
Ta bort viruset med antivirusprogram. Du kan ocksĂ„ vĂ€lja att installera om datorns operativsystem för att se till att viruset har tagits bort. 

Har din mobiltelefon eller surfplatta infekterats med ett virus? 
ÅterstĂ€ll din mobil eller surfplatta till fabriksinstĂ€llningarna.

Mer hos oss


Content is loading
Visa
Göm
Show more rows: All table rows are already visible for screen readers.
Show less rows: All table rows are already visible for screen readers.