Varannan förälder drygar ut månadspengen
5 tips från familjeekonomen: Så ger du barnet en sund relation till pengar
När swishade du din tonåring senast?
Nära hälften av svenska föräldrar fortsätter att swisha fastän barnet spenderat hela sin månadspeng, visar en Ipsos-undersökning.– Det är att göra ungdomarna en otjänst, säger Jennie Sandén, familjeekonom på Danske Bank Sverige.
Att ge barn och unga veckopeng eller månadspeng är i grunden bra, menar familjeekonomen Jennie Sandén:
– De får en chans att lära sig hushålla med pengar, planera sina köp och kanske börja spara.
Men är man som förälder inte konsekvent, och drygar ut med extrapengar så fort barnet ber om det, kan effekten bli det motsatta.
– Barnen lär sig att när pengarna tar slut finns alltid mer att hämta, och vänjer sig vid att kunna köpa det de önskar sig direkt. På sikt kan de tappa respekten för pengars värde.
Danske Banks undersökning visar att 44 procent av svenska föräldrar ger sina tonåringar (16-20 år) pengar även om de gjort av med månadspengen. Endast 8 procent säger nej (se faktaruta).
– Att säga nej kan kännas tufft, särskilt när barnet berättar att kompisarna ska köpa eller göra något, vi blir oroliga för att våra barn inte ska ha samma förutsättningar.
Så ger svenska föräldrar pengar till sina barn (16-20 år)
- Fast månadspeng och kompletterade pengar vid behov, 44 %
- Ingen fast månadspeng, barnen får pengar när de behöver köpa något, 20 %
- Barnen får inga pengar, 14 %
- Fast månadspeng och aldrig något utöver det, 8 %
- Ger pengar för utförda hushållssysslor, 4 %
- Annat (som kvartalspeng), 10 %
Källa: Undersökningen gjordes av Ipsos i september 2020 och bygger på intervjuer med 1001 ungdomar och 1001 föräldrar.
– Det blir enklare att vara konsekvent om ni kommit överens om ungefär vad pengarna ska räcka till och om ni har en dialog om er vardagsekonomi, säger Jennie Sandén.
Prata på barnens villkor
Föräldrarna i Danske Banks undersökning uppskattar att de pratar pengar och ekonomi i betydligt högre grad än vad ungdomarna i undersökningen upplever.
– Jag tror att det beror på att vi utgår ifrån oss själva och inte pratar med barnen och ungdomarna på deras villkor. För dem gäller swish, betalkort, appar och andra digitala verktyg. Många av oss tror att barn kan hantera pengar bättre om de får kontanter, men barnen känner det motsatta. De har bättre koll om ekonomin är digital.
En annan vanlig miss är att säga till barnet att det har ansvar för sin veckopeng eller månadspeng, men ändå inte ge ansvaret fullt ut.
– Vi tenderar att vilja bestämma hur barnen ska spendera sina pengar, men då tar vi ifrån dem möjligheten att lära sig hushålla med sin summa. Prata med barnen och hjälp dem från att de är små att förstå vad pengarna kan räcka till, men låt dem planera sina köp.
Så många får slut pengar
Var fjärde tonåring i undersökningen svarar att de får slut pengar ”varje månad eller varje vecka”. Vad gör de då när kontot är tömt? 26 procent frågar sina föräldrar om de kan få mer pengar och 14 procent ber föräldrarna om ett lån. 2 procent tar ett SMS-lån och 2 procent säljer fonder eller aktier. 5 procent säljer något de äger och 5 procent lånar av kompisar.
– Tyvärr ser vi att allt fler ungdomar hamnar i trångmål hos kronofogden. Har man inte lärt sig att tänka långsiktigt om sin ekonomi är det lätt att falla för frestelsen att ta en konsumentkredit.
Hjälp barnen till ett sunt förhållande till pengar
1. Kom överens med barnet om att när månadspengen (eller annan summa de disponerar över) är slut, är den slut. Låt barnet bestämma över sina inköp. Våga sedan vara konsekvent, skjut inte till pengar för att vara ”snäll”. Ge hellre barnet ett förskott som dras av nästa månadspeng.
2. Prata kontinuerligt om pengar på barnens villkor utifrån deras digitala verklighet. Ha en positiv inställning – visa att det är roligt med ekonomi: att ha koll på sin budget, sätta sparmål och uppnå dem.
3. Hjälp barnet att göra en budget: Vad ska månadspengen räcka till? Låt gärna barnet betala vissa utgifter som mobilräkningen och klädinköp. Utvärdera ihop.
4. Involvera barnet i familjens vardagsekonomi. Ska familjen minska vissa utgifter för att spara till något – låt barnet få fundera på hur hen kan bidra. Ge ansvar; låt till exempel barnet planera middagen ibland utifrån en budget och själv handla varorna.
5. Spara tillsammans – kanske till ett idrottsläger, fickpengar på semestern eller en ny cykel? Starta också ett långsiktigt fondsparande åt barnet. Välj fonder och följ värdeutvecklingen ihop.
Spara med June i Mobilbanken
June är vår automatiska och digitala rådgivningstjänst som hjälper dig att investera i fonder. Fonderna justeras löpande av våra erfarna experter och du själv behöver inga förkunskaper om investeringar. Kom igång och spara med June i Mobilbanken – lägsta sparbelopp är 100 kronor.
Kom igång med June i Mobilbanken
