Kreditupplysning - vad är det?

Många stöter på ordet kreditupplysning eller UC i samband med en låneansökan, men vad är en kreditupplysning och hur fungerar det egentligen? I den här guiden tar vi upp allt du behöver veta om ämnet.



Vad är en kreditupplysning?

En kreditupplysning är en sammanställning av taxerad inkomst, skulder och beviljade krediter. Kreditupplysningen sker oftast i samband med en låneansökan för att bedöma låntagarens kreditvärdighet, med andra ord deras återbetalningsförmåga. Banken eller kreditgivaren använder då kreditupplysningen för att få en bättre uppfattning om personens kreditvärdighet.


Varför görs en kreditupplysning?

Det finns flera skäl till varför man gör en kreditupplysning vid en ansökan om lån. Den främsta anledningen är att långivaren vill vara övertygad om att låntagaren har en god återbetalningsförmåga för både ränta, amortering och andra avgifter i samband med lånet. Faktum är att enligt Konsumentkreditlagen är långivaren skyldig att göra en kreditupplysning med noga utförd riskbedömning innan ett lån beviljas. Informationen blir en del av beslutsunderlaget för att långivaren ska kunna göra en kvalificerad riskbedömning utifrån kundens ekonomiska position, både nu och historiskt, gällande t.ex. inkomst, skulder och betalningsanmärkningar.


Hur görs en kreditupplysning?

För att få göra en kreditupplysning krävs det enligt lag att aktören har ett legitimt skäl. Exempel på ett legitimt skäl är när en person ansökt om lån, ska hyra bostad eller ska anställas på ett företag som högst ansvarig för ekonomin. Detta gör att inte vem som helst kan begära kreditupplysningar. Upplysningen måste också beviljas av personen i fråga av säkerhetsskäl. Långivaren skickar då en förfrågan om all information till UC (Upplysningscentralen) som utför kreditupplysningen och registrerar den i upp till 12 månader.


Viktigt att veta gällande kreditupplysningar

Det finns några punkter som kan vara bra att ha i åtanke som privatperson när det gäller kreditupplysningar. Ett stort antal kreditupplysningar på samma person inom 12 månader resulterar i sämre kreditvärdighet. Några kreditupplysningar är inget att ha oro för, men när flera upplysningar är gjorda på samma person tätt intill varandra kan det påverka kreditvärdigheten negativt. Det är för att långivaren kan tolka det som att flera lån försöker tas samtidigt vilket skulle kunna påverka en persons förutsättningar att betala tillbaka.


Tips!

Visste du att kreditkort påverkar kreditvärdigheten? Säg upp onödiga kort som du inte använder innan du ansöker om lån.

Olika typer av kreditupplysningar

Som privatperson kan man göra två olika typer av kreditupplysningar; Mikroupplysning (UC13) eller Personupplysning (UC3). Den främsta skillnaden är mängden information som hämtas vilket kan påverka kreditvärdigheten.


Personupplysning

En personupplysning är mer utförlig och är den som oftast görs i samband med t.ex. låneansökan. Denna registreras alltid på personen och påverkar alltid dennes kreditvärdighet. I upplysningen hämtas information om:


  • Personuppgifter som namn och adress
  • Inkomst senaste två åren
  • Äktenskapsförord
  • Fastighetsinnehav
  • Betalningsanmärkningar
  • Kreditförfrågningar
  • Skuldsaldo hos Kronofogden
  • Aktiva lån och krediter
  • Tidigare kreditupplysningar (senaste 12 månaderna).

Mikroupplysning

En mikroupplysning är en mindre utförlig upplysning och påverkar därför inte en persons kreditvärdighet. Dessa kan t.ex. göras av en framtida hyresvärd eller mobiloperatör. Då hämtas information om:


  • Personuppgifter som namn och adress
  • Betalningsanmärkningar
  • Skuldsaldo hos Kronofogden

Kom ihåg att kreditupplysningar görs både för långivarens och låntagarens skull för att följa penningtvättslagen och därmed motverka kriminella verksamheter.

Låna till nya drömmar?

Vi på Danske Bank erbjuder flera olika typer av lån. Läs mer om utbudet!

Bolån Övriga lån