Sveriges näst vanligaste boende efter villa. I en hyresrätt slipper du tänka på underhåll och investeringar, det är bara att ringa vicevärden om något krånglar och att flytta ut när du tröttnat. Nackdelen är förstås att det inte blir lika personligt som när du får renovera själv samt att tillgängligheten på bra hyresrätter är ytterst begränsad i attraktiva områden.

Ska du inte flytta i morgon, kan det vara läge att ställa sig i bostadskö och även fråga runt bland privata hyresvärdar som kan ha öppningar.

Sveriges tredje vanligaste boende. Du äger inte bostaden men du äger rätten att utnyttja din bostad genom att betala en månadsavgift. Ägandet består av en andel i fastigheten och ett ansvar i en förening, där man gemensamt ska ha koll på investeringar i nya avloppsstammar, tak med mera. Viktigt är att ha koll på de ekonomiska förutsättningarna i föreningen innan du köper så att inte nya kostnader kommer som en kalldusch.

Börja spara i tid för att lättare ha råd med kontantinsatsen för den bostadsrätt du vill köpa.

Att vara ung och fixa boende har blivit en väldigt stor utmaning, i synnerhet om du planerar att bo i en storstad eller studentstad. Därför har såväl politiker som byggföretag drivit frågan om ungdomsbostäder: mindre lägenheter där ungdomar mellan 18-25 år har rätt att bo under en begränsad tid, detta till en relativt låg hyreskostnad. Kolla med din kommun eller med något av de stora bostadsföretagen om vad som gäller.

Har du tänkt plugga vidare är studentbostad ett bra alternativ. Alla som är antagna till en eftergymnasial utbildning som är studiemedelsberättigad har möjlighet att söka studentbostad. Det finns flera varianter av studentboende, vanligast är korridorrum, med eget rum och gemensamt kök, studentettor med pentry eller större lägenheter där man bor i kollektiv. Det finns ingen nationell ansökningsmöjlighet. Ta kontakt med de lokala studenthemmen på studieorten.