Leva på 50 %

Vem ansvarar för att du får en bra pension? Är det staten, du själv eller din arbetsgivare?
Enligt uträkningar som Danske Bank gjort kommer en 40-åring (som inte har ett privat pensionssparande) att få nöja sig med drygt hälften av sin lön som pensionär. Slutsatsen är krass: Vi måste själva ta ansvar för vår pension för att säkra vår framtida ekonomi och önskade levnadsstandard.
 

Följ våra tre tips för att göra en egen ekonomisk framtidsprognos:

 

1. 

Gör en lista på hur du vill leva i framtiden

Vilka vanor är du beredd att ge upp och vilka kostnader kan du avstå? Utgifter du är van vid idag kan bli morgondagens lyx. 

 

 

När man listar de utgifter man har idag tror man kanske att det är vanor man alltid kommer att ha möjlighet att behålla. Tänk också på att du kommer ha dubbelt så mycket tid för det du vill göra när du inte längre arbetar. 

2.

Ha ett privat sparande

Det enskilt viktigaste du kan göra för din pension är att sätta undan en summa varje månad som oavkortat går till ett pensionssparande. Betrakta det som en räkning du betalar till ditt framtida jag. 

 


Eget sparande

Tjänstepension

Allmän pension

Inkomstpension

Premiepension

10 procent av din lön i pensionssparande är en riktigt bra målsättning, men givetvis måste din livssituation avgöra nivån från tid till annan. Men kom ihåg – något är ALLTID bättre än inget, så justera summan efter din livssituation.

Tips! Se hur mycket du kan få dina pengar att växa genom att räkna på ditt sparande i vår kalkylator här nedan. Där kan du simulera olika utfall baserat på din situation och se vilken effekt det får på lång sikt.

3.
Amortering är ingen sparform


Om du äger ditt boende – tänk på att det alltid är sunt att amortera på ditt bolån, men att det inte ersätter ett pensionssparande. 


Ett sparande ska vara ett kapital som finns om något oförutsett skulle inträffa eller finansiera din framtida tillvaro med. Om du förlitar dig på amorteringen som en slags sparform måste du också vara beredd att sälja ditt boende för att finansiera din pension. Och du kanske älskar ditt hem?

 

Läs mer om pensionsdelarna

  • Allmän pension

    Den allmänna pensionen består bland annat av inkomstpension och premiepension. Staten sätter av en del varje år till din Inkomstpension. Den del av den allmänna pensionen som kallas för premiepension kan du själv vara med och bestämma över och i vilka fonder den ska placeras. Genom att aktivt välja dina fonder har du möjlighet att påverka storleken på din premiepension och därmed din framtida inkomst som pensionär.

    Få koll på den allmänna pensionen:
    Danske Bank har fonder som särskilt lämpar sig till det långsiktiga sparandet, Horisont-fonderna. Du bestämmer vilken risk du vill ta och väljer sedan den Horisont-fond som bäst passar dig. Därefter sköts förvaltningen av våra professionella förvaltare vars mål är att du ska känna dig trygg och säkra din avkastning. Du kan tidigast ta ut din pension från 61 års ålder. Du bestämmer själv om du vill göra uppehåll eller ta ut pensionen delvis.

  • Tjänstepension

    Tjänstepension är pension du får från jobbet. Din arbetsgivare sätter löpande av pengar till din tjänstepension, som placeras i två olika placeringsformer; traditionell försäkring eller fondförsäkring. Här har du möjlighet att vara med och påverka vilka fonder som ska användas och välja dem som passar sig bäst och ger dig den avkastning du vill ha.

    Vill du flytta din tjänstepension?
    Hos minpension.se får du en översikt över dina pensioner. Vet du vilket avtalsområde du tillhör så kan du enkelt flytta dina pensioner till oss.
    Boka ett möte via knappen nedan med våra kunniga rådgivare så hjälper vi dig. 

    Boka ett eMöte med våra kunniga rådgivare

    Få koll på tjänstepensionen:
    Danske Bank hjälper dig att få en överblick över hela din pension. Genom att även investera i någon av våra Horisont-fonder kan du känna sig trygg med att vi värnar om helheten och tar hand om dina pengar till det är dags för dig att plocka ut dem.

    Läs mer om våra horisontfonder
  • Privat pensionssparande

    Även med tjänstepension via sin arbetsgivare känner många att man avsevärt kommer behöva sänka sin levnadsstandard som pensionär om man inte också har ett privat sparande vid sidan om.

    Uträkningar som Danske Banks pensionsbolag Danica Pension har gjort visar att en 40-åring som idag står utan ett privat pensionssparande och som har en bruttoinkomst på 30 000 kronor före skatt endast får ut ca 53 procent av sin lön i livsvarig pensionsutbetalning om man går i pension vid 65 års ålder. Detta motsvarar ca 15 800 kronor före skatt.

    Få koll på ditt privata pensionssparande:
    Genom att sätta av ett separat privat långsiktigt sparande som är öronmärkt till din pension har du en god chans att dryga ut kassan även på äldre dar. Genom att aktivt välja sparandeform, vilken risk du vill ta, frekvens och belopp för pensionssparandet kan vi hjälpa dig att göra det privata pensionssparandet enkelt. 



Se alla pensionsprodukter


Räkna på hur dina pengar kan växa

Många bäckar små kan genom ränta-på-ränta-effekten skapa en rejäl slant.
Det är inte bara hur stora belopp som sätts av som är det viktiga utan även när du börjar.

Belopp som du vill spara varje månad:
kr
Tryck enter för att uppdatera.
Eventuellt startbelopp som du börjar med:
kr
Tryck enter för att uppdatera.
Antal år du kan tänka dig att spara:
år
Tryck enter för att uppdatera.
Förväntad avkastning per år:
%
Tryck enter för att uppdatera.

Totalbelopp efter 5 år

173 536 kr


Öppna ISK
Boka ett eMöte


Skatter, avgifter och inflation har ej tagits med i uträkningen. Observera att de pengar du placerar både kan öka och minska i värde och att det inte är säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

3 av 10

Så många svenskar har ett privat pensionssparande.
Det är alltför få. 

  

Källa: Yougov på uppdrag av Danske Bank

53 %

Så mycket av sin lön får en 40-åring med en bruttoinkomst på 30 000 kr i livsvarig pensionsbetalning.

 

Källa: Danica Pension

16,8 % 

Så många svenska pensionärer lever under EU:s gräns för risk på fattigdom.

 

Källa: Eurostat