Vad är en husbesiktning?

En husbesiktning, eller överlåtelsebesiktning, är en opartisk kontroll av en fastighet för att säkerställa bostadens skick i samband med en försäljning. Tanken med en husbesiktning är att du som köpare ska veta vad du betalar för och vilka eventuella kostnader som kan tillkomma längre fram i tiden. 

Läs mer om huslån

Varför gör man en husbesiktning?

Att göra en husbesiktning är en säkerhet för både köpare och säljare. För köparen är det bra att veta vad man ger sig in i. Det är nämligen inte alla som känner att de vill ta sig an objekt som till exempel står inför framtida renoveringar eller saneringar. Husbesiktningen kan därför fungera som en vägvisare om det är läge att köpa eller dra sig ur. 

Undersökningsplikt

Som köpare av en fastighet har du något som kallas för undersökningsplikt. Detta betyder att det är ditt ansvar att undersöka så att bostaden inte har några fel eller brister. För många är att anlita en besiktningsman det bästa sättet att uppfylla sin undersökningsplikt. Det är en trygghet eftersom det kan vara svårt att upptäcka vissa skador själv. 

När gör man en husbesiktning?

Du ska i regel göra en husbesiktning innan du skriver på ett köpekontrakt för bostaden. Men ibland kan det gå snabbt och finnas behov av att försäljningen sker innan husbesiktningen hinner äga rum. Då är det väldigt viktigt att du ser till att ni inkluderar en klausul i köpekontraktet som villkorar köpet av att husbesiktningen blir godkänd. Det är bara när det finns en sådan klausul i köpekontraktet som du kan ha rätt att häva köpet om det skulle dyka upp några otrevligheter under husbesiktningen. 

Så går en husbesiktning till i praktiken

Här beskriver vi de vanligaste delarna som ingår vid en vanlig husbesiktning.

Förarbete och research om fastigheten

När du har anlitat en besiktningsman kommer personen börja husbesiktningen genom att göra gedigen research om fastigheten. Då går besiktningsmannen igenom relevant dokumentation, tittar på planritningar och bygglov. Säljaren har alltid något som kallas för upplysningsplikt. Det innebär att säljaren behöver informera besiktningsmannen om tidigare renoveringar, skador och annan relevant information om fastighetens skick som är av intresse för köparen att känna till.  

Okulär kontroll av fastigheten

I ett nästa steg av en husbesiktning ska besiktningsmannen göra en fysisk kontroll på plats, med hjälp av både syn och lukt. Detta brukar kallas för en okulär kontroll. Då går besiktningsmannen runt i fastigheten och granskar alla rum såväl invändigt som utvändigt. Även garage, balkong och tomt ska ingå i den vanliga husbesiktningen. Det är under den okulära kontrollen som besiktningsmannen till exempel kan känna lukt av mögelskador eller lägga märke till andra felaktigheter i ytskikt som kan påverka bostadens värde.

Riskanalys och protokoll

I det sista steget av en husbesiktning gör besiktningsmannen en riskanalys på vilka brister och skador som skulle kunna uppstå i framtiden. Alla observationer summeras i ett så kallat besiktningsprotokoll tillsammans med rekommendationer på åtgärder. 

Vad ingår inte i en husbesiktning?

Det finns vissa saker som inte omfattas av en vanlig husbesiktning. Det kan till exempel vara kontroll av:

• el
• ventilation
• skorstenar
• värmepannor
• mätning av radon
• vattenkvalitet
• asbest.

Om du vill undersöka något av det ovannämnda så går det att anlita en fackman inom det specifika området. Svåråtkomliga utrymmen utan inspektionslucka omfattas i vanliga fall inte heller i en vanlig husbesiktning. 

Dubbelkolla vad som ingår i husbesiktningen

Det bästa sättet är att alltid dubbelkolla och jämföra vad olika leverantörer inkluderar i sin husbesiktning. Då kan du notera om det finns vissa skillnader och välja det alternativ som passar dig bäst.