De flesta av oss har en plan för vad vi ska göra när vi kommer till jobbet. Men många av oss går också därifrån utan att ha genomfört den. Anna Zetterberg är prestations- och motivationskonsult och författare till boken ”Mer än hjärna”. Hon beskriver hur svårt det är att göra det vi har bestämt oss för att göra. Helt plötsligt sitter vi där och kollar mejlen när vi egentligen skulle göra en analys. Hur kommer det sig att vi sällan gör det vi borde göra, oavsett om det gäller vårt arbete, träna oftare eller äta nyttigare? För att förstå det måste vi fördjupa oss i hjärnans funktion och hur den påverkas av tempot vi lever i.
Den tekniska utvecklingen går fortare än biologin
Den tekniska utvecklingen går fortare än biologin. Våra hjärnor är på vissa sätt fortfarande kvar på stenåldern och drivs av snabba belöningar. Vår nutids snabba informationsström gör dessutom att våra prestationssystem går på max hela tiden, fast de är menade att växla mellan prestation och vila. Hjärnans drivkraft är att hjälpa oss att göra smarta val i livet och förr kretsade det kring att skaffa mat för dagen och säkra en trygg miljö för familjen. Denna typ av konkreta effekter av våra handlingar ger belöningar i hjärnans kemi som gör att vi känner oss nöjda. Men många av oss har idag betydligt mer abstrakta arbeten med långsiktiga mål. Detta bedöms spontant av stenåldershjärnan som oviktigt ur överlevnadssynpunkt och den styr dig därför omedvetet från det arbetet, mot sådant som ger en snabbare eller mer konkret belöning. Hjärnan vill alltså hellre kolla mail och bocka av enkla saker på listan.
För att förmå oss själva att arbeta med komplexa och långsiktiga arbetsmoment, trots att det går emot våra uråldriga instinkter, behöver vi koppla på delar av hjärnan som drar enormt mycket energi. Vilket är svårt eftersom hjärnans överlevnadsmekanismer vill hjälpa oss att hushålla med just energin. Därför sparas våra svåraste uppgifter till sist.
Amygdala - Reptilhjärnan tar över
Långvarig stress är skadlig för oss. Speciellt i kombination med låg fysisk aktivitet. När vi kör på i turbofart tar vår kortsiktiga och känslomässigt styrda ”reptilhjärna” lätt över, som inte är ute efter att optimera vår prestation ur ett kvalitativt och långsiktigt perspektiv. Den driver oss i stället mot att maximera oss själva i nuet. När hjärnan dessutom automatiskt är benägen att söka kortsiktiga belöningar så är det lätt hänt att skjuta på att skriva en rapport eller något annat som kräver eftertanke och analys. Är du trött och stressad är det dessutom lättare att falla för smågodiset på eftermiddagen och skjuta upp träningen.
Att styra sin hjärnkraft – ditt och företagets ansvar
Det är viktigt att lära sig att styra sin hjärnkraft, hantera sin stress och kunna stå emot kortsiktiga belöningar. Ett sätt att lyckas med det är att dela upp dagen i olika tankefokus. Hjärnan använder olika ”frekvenser” när vi jobbar med olika saker och kan bara kan ägna sig fullt ut åt en sak i taget om vi faktiskt vill åstadkomma något. Det betyder att vi inte bör multitaska och att vi behöver se över våra uppgifter och se till att skapa lugna rum när vi ska göra något som kräver vår fulla koncentration. Det är viktigt att få ner stressen överlag så att hjärnan kan fungera som den ska och i grunden handlar det om att hitta balansen där du kan prestera på jobbet och vara ledig när du är ledig. Och just det kräver att du övervinner din hjärna. Det kräver en stark vilja och övning i att motstå impulser och kortsiktiga belöningar. Det positiva är att vår hjärna är plastisk, vilket betyder att vi kan anpassa den till vårt liv genom att medvetet träna den. Företag har mycket att vinna på att hjälpa sina anställda med det. Det är företagens ansvar och stora möjlighet att både få bättre saker gjorda och med bättre kvalitet. När det fungerar uppnås en bättre prestation, ökat välmående, balans och ett rikare liv - som även måste innehålla prestationsfria zoner.
