
2025 har hittills varit ett år utöver det vanliga. I början av april hade det stora amerikanska aktieindexet S&P 500 tappat nästan 20 procent sedan toppnoteringen i februari. Nu har börserna hämtat in större delen av nedgången och dessutom gett en positiv avkastning sedan årsskiftet. En försvagad dollar har dock medfört valutaförluster för svenska investerare som äger amerikanska aktier och fonder.
I Europa har utvecklingen sett likartad ut – en bra start på året följt av ett kraftigt kursfall, och därefter en stark återhämtning. Här är bilden dock ännu mer positiv när man tittar på totalavkastningen sedan årsskiftet. 2025 har varit ett mycket bra år för europeiska aktier, trots den turbulens som Donald Trumps handelspolitik har skapat.
Börsnedgången under våren kulminerade i samband med Trumps så kallade befrielsedag den 2 april, då han annonserade höga tullar på all handel med en lång rad länder. Kina valde att sätta hårt mot hårt, och under de följande veckorna höjdes tullarna på kinesiska varor till skyhöga 145 procent.
Sedan dess har Trump backat från de högsta tullarna eftersom marknadsturbulensen blev alltför stor. Merparten av tullarna har skjutits på framtiden, och Trump har också visat en större vilja att förhandla fram handelsavtal – inte minst med Kina.
De brantaste kursfallen följs ofta av snabba kursuppgångar, och har man sålt på botten finns en risk att man går miste om betydande avkastning när börsen vänder upp.
Worst case-scenariot kunde undvikas
Trumps reträtt har dämpat oron för att handelskriget ska lamslå världshandeln och utlösa en global lågkonjunktur. Det blev även en vändpunkt för turbulensen på marknaden – åtminstone för den här gången.
Det råder fortfarande stor osäkerhet om hur handelskriget kommer att utvecklas. Efter den allra värsta marknadspaniken i april har investerarna tagit fasta på att vi verkar undvika worst case-scenariot med ett omfattande handelskrig, och på att den globala ekonomin fortfarande utvecklas positivt. Arbetsmarknaderna är starka, inflationen är på väg ner och det finns skäl att förvänta sig ytterligare räntesänkningar från centralbankerna i både Europa och USA. Vi väntar oss att detta kommer att ge stöd åt både ekonomin och aktiemarknaden.
INOM OBLIGATIONER ser vi den mest intressanta avkastningspotentialen i tillväxtmarknadsobligationer. Räntenivåerna är attraktiva, och Kina utgör endast en liten del av index. Tillväxtmarknadsobligationer är dock ett av de mest riskfyllda räntebärande tillgångsslagen, och de bör därför endast utgöra en liten del av ränteportföljen.
Starka psykologiska mekanismer
Vårens branta kursfall och snabba återhämtning på börserna är en viktig påminnelse om varför det som regel är rätt att hålla huvudet kallt när det stormar på marknaden. De brantaste kursfallen följs ofta av snabba kursuppgångar, och har man sålt på botten finns en risk att man går miste om betydande avkastning när börsen vänder upp.
Rädsla för förluster och flockmentalitet är dock kraftfulla psykologiska mekanismer som kan vara svåra att stå emot:
- Rädsla för förluster gör att de flesta upplever en större stress när börsen faller, än glädje när börsen går upp. Den rädslan kan leda till att man säljer i panik när börsen faller.
- Flockbeteende kan förstärka viljan att sälja när andra investerare gör samma sak.
Att vi då och då upplever perioder när börsen faller är oundvikligt och en del av hur marknaden fungerar. Det är också den högre risken på börsen som gör att du på sikt kan vänta dig en högre avkastning än om du sätter in pengarna på ett bankkonto. Genom att ta på dig en högre risk ökar du din förväntade avkastning på lång sikt – och riskpremien för aktier är som regel högre än för obligationer.
Ser potential för fortsatt börsuppgång
På Danske Bank har vi under våren förväntat oss en återhämtning på börserna, men återhämtningen har gått snabbare än vi hade trott. Det var inte många som förutspådde att Trump skulle presentera så höga tullar som han gjorde på ”befrielsedagen”, men det var inte heller många som väntade sig att han skulle backa redan sju dagar senare.
Trots den kraftiga kursuppgången sedan botten i april ser vi goda möjligheter till fortsatt positiv avkastning på aktiemarknaden under andra halvåret. Osäkerheten kring handelskriget har dämpat tillväxten – särskilt i USA – och lett till en minskad framtidsoptimism hos både företag och hushåll. Kriget mellan Israel och Iran är ytterligare ett orosmoln, men vi bedömer att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli begränsade. I takt med att USA förhoppningsvis tecknar fler handelsavtal med omvärlden minskar osäkerheten, och det kan bli ytterligare en drivkraft för marknaden. Givetvis finns också en risk att utvecklingen framöver blir svagare än vi förväntar oss.
För närvarande ser vi en högre avkastningspotential i aktier än i obligationer, och vi rekommenderar därför investerare att ha en något högre andel aktier i portföljen än de förväntar sig att ha på lång sikt – och omvänt en något lägre andel obligationer.
Värdet av en god riskspridning
Den dramatiska utvecklingen på marknaden i år har inte bara visat vikten av att hålla huvudet kallt, utan också värdet av att ha en god riskspridning.
Det gäller såväl riskspridning mellan olika tillgångsslag som aktier och obligationer, men också inom de enskilda tillgångsslagen. Det kan exempelvis vara stora skillnader mellan hur olika aktieregioner utvecklas under olika perioder, och då kan det vara tufft att ha alla pengar investerade i den region som går svagast.
Hittills i år har europeiska aktier gett en betydligt högre avkastning än amerikanska aktier, särskilt om man även tar hänsyn till valutakursutvecklingen. Förra året var situationen den motsatta. Om du inte redan har en bra geografisk riskspridning kan det vara bra att se över portföljen, antingen genom att kombinera olika aktiefonder eller via en global aktiefond.
På samma sätt rekommenderar vi en god riskspridning inom räntebärande, men med svenska obligationer som bas och obligationer med högre risk som en krydda på toppen.
Vi rekommenderar, med vissa undantag, att man bör ha ungefär samma geografiska riskspridning i sin portfölj som i ett globalt aktieindex. På kort sikt kan vi dock komma att avvika från den allokeringen, beroende på var vi ser högst avkastningspotential:
USA är världens i särklass största och viktigaste aktiemarknad, och den är omöjlig att undvika om man vill ha exponering mot några av världens största teknikbolag. Vi rekommenderar som tumregel att amerikanska aktier utgör cirka 55 procent av aktieportföljen.
EUROPA är världens näst största aktieregion, och vi rekommenderar att europeiska aktier utgör 15 procent av aktieportföljen. För närvarande utgör dock Europa 20 procent av vår allokering eftersom vi förväntar oss en fortsatt positiv börsutveckling mot bakgrund av ökade investeringar i försvar och infrastruktur.
SVERIGE erbjuder, trots sin blygsamma storlek i ett världsindex, många intressanta företag med starka globala marknadspositioner. Vi rekommenderar att svenska aktier utgör 20 procent av portföljen.
TILLVÄXTMARKNADER har Kina som största enskilda aktiemarknad. Vi rekommenderar att 10 procent av portföljen investeras i tillväxtmarknadsaktier, men för närvarande är andelen bara 5 procent. Det beror på att Kina väntas utvecklas svagare under en tid framöver.
JAPAN är den sista byggstenen i våra regionala rekommendationer, och här rekommenderar vi att cirka 5 procent av portföljen investeras.
Foto: Brendan Mcdermid/Reuters/Ritzau Scanpix.
Kom alltid ihåg risken som investerare
Utgångspunkten för denna information är Danske Banks förväntningar på makroekonomin och de finansiella marknaderna. Om utvecklingen skiljer sig från våra förväntningar kan det påverka avkastningen negativt och leda till förluster. Danske Bank har endast tagit fram det här materialet i informationssyfte och materialet ska inte ses som investeringsrådgivning. Kontakta alltid en rådgivare om du överväger att göra en investering efter att ha läst det här materialet och ta reda på om investeringen passar din investeringsprofil, din risktolerans, placeringshorisont och din förmåga att hantera förluster.