Vad är reporänta?

Reporänta, även känd som styrränta, representerar den ränta som banker själva kan låna eller placera pengar till hos Riksbanken. Pengarna som banker lånar kan de sedan i sin tur låna ut till sina kunder.

Utlåningsränta

Reporäntan består av utlåningsränta, vilket är den ränta banker behöver betala för att få lov att låna pengar från Riksbanken. Utlåningsräntan ligger ofta 0,75 procent över reporäntan.

Inlåningsränta

Den andra delen av reporäntan är inlåningsräntan, med andra ord den ränta banken kan få på pengar som de väljer att sätta in på Riksbanken. Inlåningsräntan ligger ofta 0,75 procent lägre än reporäntan.

Vem bestämmer reporänta?

Reporäntan bestäms av Riksbanken, och de har varit ansvariga för reporäntan sedan den infördes 1993. Reporäntan utvärderas normalt sett sex gånger om året.

Vad är syftet med reporänta?

Riksbanken har i uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde. Det innebär att Riksbanken har som mål att hålla låg och stabil inflation, så den svenska valutan bibehåller sin köpkraft. En väldigt hög inflation gör att pengarnas värde snabbt tappar i värde över tid. Det gör att man drar sig för att spara pengar, vilket blir ett problem för den övergripande ekonomin i samhället. En för låg inflation leder istället till att man blir mindre benägen att spendera pengar, vilket gör att den ekonomiska tillväxten avtar. Genom att höja eller sänka reporäntan kan riksbanken stimulera Sveriges ekonomiska tillväxt och inflationstakt. Reporänta används med andra ord som ett verktyg för att justera ekonomin i syfte att främja tillväxt och hålla en hälsosam inflationstakt på ca 2 procent per år.

Hur bestäms reporänta?

Riksbanken gör en bedömning om hur hög reporäntan bör vara utifrån prognoser om det svenska och internationella konjunkturläget. Beslutet fattas utifrån förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen, eftersom ändringar i reporäntan inte får genomslag på ekonomin på en gång, utan det kan ta upptill 1 till 2 år.

Varför höjer man reporäntan?

När vi befinner oss i en blomstrande högkonjunktur finns det risk att marknaden efterfrågar mer än vad den klarar av att producera. Det beteendet leder i sin tur till att inflationen ökar. Riksbanken bedömer då att de behöver dämpa det framtida inflationstrycket. Lösningen blir att höja reporäntan. Detta gör att efterfrågan på lån sjunker och vi konsumerar mindre, vilket i sin tur sänker inflationstakten.

Varför sänker man reporäntan?

När Sveriges ekonomi istället befinner sig i en lågkonjunktur kan Riksbanken välja att sänka reporäntan för att främja tillväxt och konsumtion. När marknadsräntorna blir lägre ökar viljan att låna, investera och konsumera. Detta leder i sin tur till att priserna ökar, och likaså inflationstrycket.

Hur påverkas jag av reporänta?

När reporäntan förändras ger det direkt effekt på marknadsräntorna, alltså de räntor som banker erbjuder sina kunder. Som privatperson kan detta bland annat leda till förändrade boendekostnader, eftersom reporäntan påverkar räntan på bolån.

Om reporäntan går upp

När reporäntan ökar innebär det att räntorna hos banken blir högre. Det betyder att det blir dyrare att ta lån eftersom räntan du betalar på lånet blir högre. Om du har ett bolån med rörlig ränta kommer din månadskostnad för ditt boende bli dyrare. Det innebär också att pengar du väljer att placera i sparkonton potentiellt kan få en högre ränta, och därmed en högre avkastning.

Om reporäntan går ner

När reporäntan sjunker blir även räntorna hos bankerna lägre. Det innebär att det blir billigare att ta lån eftersom räntekostnaderna är låga. Om du har en rörlig ränta sjunker dina boendekostnader. Som konsument har du mer pengar och kan på så sätt konsumera och investera mer.