När det gäller investeringar har 2022 varit ett utmanande år, där de flesta tillgångsklasser – inklusive aktier och obligationer – har gett en negativ avkastning. Nedgångarna började redan under årets första kvartal och förstärktes under våren Den globalt höga inflationen har fått räntorna att skjuta i höjden mycket snabbare än förväntat, och det har inneburit betydande kursnedgångar på obligationsmarknaden. Samtidigt har osäkerheten kring inflation och penningpolitik samt kriget i Ukraina tyngt risksentimentet och börserna, vilket även resulterat i nedgångar för mer riskfyllda företagsobligationer. Detta innebär att 2022 även varit ett utmanande år för Aktiv Kapitalportfölj, som under hela det första halvåret som helhet gett betydande negativ avkastning oavsett risknivå.

UNDER DE SENASTE TVÅ MÅNADERNA (sedan mitten av juni) har både aktier och obligationer återhämtat en del av vårens kursfall, men avkastningen sedan årsskiftet är fortfarande negativ. Att kurserna stigit under sommaren beror bland annat på att marknaden förväntar sig att inflationen har toppat och gradvis kommer att bli lägre framöver. Exempelvis har metallpriser, frakt- och energipriser sjunkit betydligt, även om det ännu inte slagit igenom i konsumentpriserna. Lägre inflation innebär ett minskat behov av räntehöjningar längre fram, vilket gjort att räntorna sjunkit och börserna stigit.

En ovanligt dyster start på investeringsåret
Första halvåret 2022 har präglats av flera dystra rekord i ekonomin och på de finansiella marknaderna:

  • Inflationstakten i både Europa och USA är den högsta på över 40 år.
  • Under årets första sex månader har amerikanska storbolagsindex S&P 500 gett den sämsta avkastningen sedan 1970.
  • Amerikanska 10-åriga statsobligationer har gett den lägsta avkastningen sedan 1788 (enligt estimat från Deutsche Bank).
  • I USA höjde centralbanken räntan med 0,75 procentenheter i juni vilket inte skett sedan 1994 – och höjde sedan räntan lika mycket till i juli.

Normalt brukar en god riskspridning mellan aktier och obligationer säkerställa en viss stabilitet i portföljen, men 2022 har varit unikt i det avseendet att båda tillgångsslagen gett en kraftigt negativ avkastning. Det har slagit hårt mot både aktie- och obligationsinvesterare.  

AKTIV KAPITALPORTFÖLJ: Allokeringsförändringar under
kvartal 2 2022

April: Säljer obligationer, köper globala aktier

  • Vi ökar aktieandelen i portföljerna. Stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbanker har fått världens börser att falla tillbaka. Värderingarna har kommit ner, samtidigt som våra tillväxtförväntningar är oförändrade. Det gör att våra avkastningsförväntningar för aktier har ökat.

Maj: Säljer obligationer, köper svenska aktier

  • Aktier har fortsatt att falla, inte minst den svenska börsen. Aktieandelen i portföljerna har blivit för liten och därför rebalanserar vi portföljerna genom att köpa mer svenska aktier. Vi ser fortfarande potential i aktiemarknaden efter att värderingarna har kommit ner. Vi behåller en måttlig övervikt i aktier.

Rädsla för en lågkonjunktur styr
Nedgången på börserna under det första halvåret grundas först och främst på en rädsla för att den penningpolitiska åtstramningen kommer att leda till en avmattning i ekonomin, och eventuellt till en lågkonjunktur. Börsen ligger ofta 6-9 månader före utvecklingen i ekonomin, och upp- och nedgångar sker ofta innan makrodata visar att konjunkturen ökar eller minskar takten.

Kombinationen av hög inflation och stigande räntor pressar dessutom hushållen eftersom lönerna inte ökar i motsvarande takt. Även om hushållen har ett högt sparande och därmed klarar av stigande priser, så dämpas efterfrågan och tillväxten i ekonomin avtar. Sommarens ekonomiska statistik visar också att tillväxten har börjat mattats av i västvärlden. Den amerikanska ekonomin uppvisade en negativ BNP-tillväxt under årets två första kvartal, och befinner sig därmed i en så kallad teknisk recession. Arbetsmarknaden är dock fortfarande mycket stark, men risken finns givetvis att konjunkturen mattas av ytterligare vilket kan påverka sysselsättningen negativt.

Centralbankernas primära mål är att dämpa inflationen, och de kommer därmed att fortsätta höja styrräntorna tills inflationsförväntningar och prisökningar tydligt avtar – oavsett om konjunkturen försvagas eller inte. Det innebär att räntehöjningarna mycket väl kan driva den globala ekonomin in i en recession.

Europa är särskilt utsatt eftersom ekonomin är mer differentierad och bräckligare än den amerikanska. Den potentiella gaskrisen som hotar i vinter om Ryssland stänger av kranarna helt adderar ytterligare osäkerhet för såväl hushåll som företag.

Vissa ljusglimtar skymtar trots allt
Vi bedömer att en mild lågkonjunktur nu är inprisad på både aktie- och obligationsmarknaden. Energi- och fraktpriser har kommit ner, och vi ser tecken på att inflationstrycket bör vara på väg att avta. Det innebär att behovet av framtida räntehöjningar blir mindre, vilket kan ge stöd åt risktillgångar. Samtidigt finns en betydande sannolikhet för att inbromsningen i ekonomin blir allvarligare än befarat, och det kan utlösa nya kursfall på marknaden.

Vårt huvudscenario är att börsen står något högre om tolv månader än idag, men risken finns att hösten blir utmanande.


FRISKRIVNINGSKLAUSUL: Kom alltid ihåg risken som investerare

Utgångspunkten för den här publikationen är Danske Banks förväntningar på makroekonomin och finansmarknaderna. Om utvecklingen skiljer sig från våra förväntningar kan det påverka avkastningen på en investering negativt och leda till förluster. Danske Bank har endast tagit fram det här materialet i informationssyfte och materialet ska inte ses som investeringsrådgivning. Tala alltid med en rådgivare om du överväger att investera efter att ha läst det här materialet och ta reda på om investeringen passar din investeringsprofil, t.ex. risktolerans, placeringshorisont och förmåga att hantera förluster.