För ett år sedan var såväl ekonomer som investerare oroliga för en lågkonjunktur – men någon sådan har ännu inte kommit. Den amerikanska ekonomin fortsätter att visa överraskande styrka, och även i Europa börjar vi se tecken på en vändning i ekonomin. Bland annat börjar det ljusa för industrin, som var mycket svag under stora delar av 2023. 

Helt säker kan man givetvis aldrig vara, men det ser faktiskt ut som om vi kan undgå en lågkonjunktur den här gången, trots den strama penningpolitiken. Den senaste rapportsäsongen visade att det fortfarande går bra för bolagen, och det har fått börserna att lyfta och räntorna att stiga den senaste tiden.

Vi befinner oss helt enkelt i en ganska bra period med relativt få moln på den ekonomiska himlen, och vi ser goda förutsättningar för att de ljusa framtidsutsikterna kan bestå. 

Därmed förväntar vi oss att aktiemarknaden har mer att ge, även om uppgången inte väntas gå lika snabbt som den gjort de senaste 4–5 månaderna som har varit exceptionellt starka.  

Nya frågetecken kring centralbankernas räntesänkningar
Medan aktiemarknaden har haft en mycket stark utveckling den senaste tiden så har utvecklingen för obligationer varit betydligt mer dämpad. Stigande marknadsräntor är detsamma som sjunkande obligationskurser, och det har urholkat avkastningen. 

Den ränteuppgång vi har sett den senaste tiden beror på att tillväxtutsikterna har sett allt bättre ut, samt att inflationen inte längre faller lika snabbt som tidigare. Det har fått marknaden att skjuta fram förväntningarna på när de första räntesänkningarna kommer i både USA och Europa. 

Centralbankerna väntas sänka räntorna först när de är övertygade om att inflationen är på god väg ner mot målet på 2 procent. Även om inflationen har fallit brant, så kan den sista biten komma att ta lite längre tid. Den senaste tidens starka tillväxtdata har dessutom gjort att centralbankerna vill se fler bevis på att inflationen verkligen är under kontroll innan tiden är mogen för räntesänkningar.

Vi ser mer positivt på aktier än obligationer
Trots den starka tillväxten och att inflationsnedgången bromsat in, så förväntar vi oss fortfarande räntesänkningar i år. Den exakta tidpunkten för den första sänkningen bedöms inte vara avgörande för utvecklingen på börserna. Så länge räntesänkningarna av rätt skäl – det vill säga att inflationen fortsätter att sjunka – så bedömer vi att det kommer att ge stöd åt marknaden. Om räntorna däremot behöver sänkas för att den ekonomiska tillväxten plötsligt sviktar, då kommer det att vara negativt för börserna.  

Med tanke på att konjunkturen fortfarande är så pass god och inflationen ännu ligger en bit över målet, så ser vi begränsat utrymme för de lite längre marknadsräntorna att sjunka framöver. Det innebär att vi ser en lägre potential i obligationer än i aktier. 

Vi rekommenderar därför investerare att för närvarande ha en något högre andel aktier i sina portföljer än de förväntar sig att ha på lång sikt – och omvänt, en något lägre andel obligationer. 

Fortfarande rimlig potential i räntebärande
Även om vi bedömer att aktier har en högre potential än obligationer, så ser vi fortfarande att räntebärande tillgångsslag kan ge en hygglig avkastning. Även i de minst riskfyllda obligationsslagen som svenska stats- och bostadsobligationer, så är räntenivåerna hyfsat attraktiva. Då vi ser en begränsad risk för kraftigt stigande räntor framöver så bedöms risken för kursfall vara låg. 

Obligationer bidrar dessutom till att säkerställa en god riskspridning i portföljen, vilket är positivt om inte aktiemarknaden utvecklas som förväntat. Framtiden är trots allt osäker, och ibland inträffar negativa händelser vi inte förväntar oss. Ett par exempel på sådana händelser skulle kunna vara om inflationen visar sig vara mer envis än förväntat, eller om rädslan för en lågkonjunktur återigen skulle få fäste. Då kan det stämningen på marknaden förändras snabbt – och det skulle i så fall missgynna aktiemarknaden. 

En stabil grund med krydda på toppen
Hur hög andel aktier du bör ha i portföljen beror på din investeringsprofil, som i sin tur bygger på din riskaptit och investeringshorisont. En tumregel är att ju mer riskbenägen du är och ju längre tid du planerar att låta ditt kapital vara investerat, desto högre andel aktier kan du ha i portföljen. 

Inom räntebärande rekommenderar vi alltid att basen utgörs av korta och långa svenska obligationer, som är det minst riskfyllda tillgångsslaget. På toppen kan man addera räntebärande med högre risk, såsom företagsobligationer och tillväxtmarknadsobligationer. På så sätt ökar både riskspridningen och den förväntade avkastningen – men i ett läge där konjunkturen hastigt försämras så kan förlusterna också bli större. 

Inom mer riskfyllda obligationer ser vi för närvarande högst avkastningspotential i tillväxtmarknadsobligationer. Lägst potential ser vi i företagsobligationer av typen high yield, som har låg kreditkvalitet. Du kan läser mer om detta i våra aktuella investeringsrekommendationer. 

Kom alltid ihåg risken som investerare
Utgångspunkten för denna information är Danske Banks förväntningar på makroekonomin och de finansiella marknaderna. Om utvecklingen skiljer sig från våra förväntningar kan det påverka avkastningen negativt och leda till förluster. Danske Bank har endast tagit fram det här materialet i informationssyfte och materialet ska inte ses som investeringsrådgivning. Kontakta alltid en rådgivare om du överväger att göra en investering efter att ha läst det här materialet och ta reda på om investeringen passar din investeringsprofil, din risktolerans, placeringshorisont och din förmåga att hantera förluster.