Här kan du läsa mer om vilka som ombetts komma med synpunkter. 

Regeringen beslutade i maj 2022 att utreda de så kallade 3:12-reglerna med syftet att förenkla regelverket och därigenom främja entreprenörskap samt underlätta ägarskiften. Utredningen presenterade sitt förslag den 3 juni 2024 i betänkande ”Förenkla och förbättra!” (SOU 2024:36). Förslaget inkluderar bland annat en ny beräkningsmodell för gränsbeloppet, ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinster samt ändrade regler för närstående. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

I sitt betänkande fokuserar utredningen på att förenkla reglerna för beräkning av gränsbeloppet som styr hur mycket av utdelning och kapitalvinst som får beskattas med 20 procent skatt. Dessutom presenterar man förslag på förenklingar avseende vilka som kvalificerar för reglerna. 

Förslagen omfattar bland annat:

• Att dagens förenklingsregel och huvudregel för beräkning av det lågbeskattade gränsbeloppet ersätts med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Enligt förslaget ska ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (304 800 kr, 2024) fördelas på andelarna i företaget. Äger man andelar i flera företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen, om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen ska ske i proportion till ägd andel i företagen.
• Att ägaren, utöver grundbeloppet ovan, kan tillgodoräknas ett lönebaserat utrymme. Detta utrymme ska även fortsatt vara 50 procent av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag. Löneunderlag i dotterbolag får i vissa fall inte läggas till det lönebaserade utrymmet när kapital tagits in genom t.ex. aktieägartillskott och vinstandelslån. Ett avdrag, så kallat löneavdrag, om åtta inkomstbasbelopp (609 600 kr, 2024) ska dock göras för varje delägare.
• Att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav (kravet på minsta ägarandel motsvarande 4%) slopas. Det innebär att alla delägare får möjlighet till lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Dagens tak på 50 gånger den egna lönen för det lönebaserade utrymmet kvarstår vilket i praktiken innebär att delägare behöver ta ut lön för att ta del av utrymmet. 
• Att en andel av omkostnadsbeloppet även framöver läggs till gränsbeloppet men att uppräkningen bara görs på den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kr. Uppräkningen ska fortfarande motsvara statslåneräntan med ett tillägg om nio procentenheter.
• Att uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. 
• Att takbeloppet för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst blir detsamma. Den nya gemensamma nivån på 90 inkomstbasbelopp (6 858 000 kr, 2024) avser beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren, för delägaren och närstående. 
• Att karenstiderna kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta har betydelse för hur länge en andel anses kvalificerad efter att ägare inte längre är verksam i betydande omfattning i företaget.
• Att närståendekretsen snävas in genom att syskon (samt syskons make och barn) inte längre räknas in. Detta påverkar t.ex. bedömningen om andelar i företag anses vara kvalificerade eller inte.  
• Att fåmansföretag varje år ska lämna kontrolluppgift om det totala antalet andelar som innehas av fysiska personer och dödsbon vid beskattningsårets ingång, samt förändringar under beskattningsåret. Denna kontrolluppgiftsskyldighet ska göra det möjligt för en ökad automatisering i hanteringen av fåmansföretagsbeskattningen. 

Förslaget ska nu beredas och skarpa lagförslag från regeringen kommer vi sannolikt att få vänta på ytterligare ett tag. Vi fortsätter att följa utvecklingen och uppdaterar kontinuerligt med information och analyser.