Arbetsgruppen tar sin utgångspunkt i att progressiviteten i skattesystemet behöver återställas för att minska inkomstojämlikheten samt att skatt ska betalas efter förmåga. Man lyfter behovet av en enhetlig skatteskala med färre undantag som främst gynnar höginkomsttagare.

Kapitalskatt

När det gäller kapitalskatter menar man att kapital är skattemässigt gynnat och att Sverige internationellt sett har låga egendomsskatter vilket anses bidra till ökade inkomstskillnader. Här nämns 3:12-reglerna, ISK, ränteavdragen, uppskovsreglerna för privatbostäder, den lägre skatten på onoterade investeringar, bolagsskatten samt frånvaron av förmögenhetenskatt.

Mot bakgrund av detta föreslår arbetsgruppen att en ny s.k. miljonärsskatt införs. Skatten ska inte omfatta bostäder och den gamla förmögenhetsskattens sambeskattning ska inte heller återinföras. Det ska finnas ett fribelopp som gör att endast de mest förmögna träffas av skatten och det föreslås även ett tak.

3:12-reglerna ska stramas åt. Dels föreslår man att reglerna för hur stor utdelning och vinst som beskattas som inkomst av kapital respektive inkomst av tjänst ses över, dels att kapitalinkomst ska beskattas med 30 % som lägst. Exakt hur reglerna skulle se ut går rapporten inte in på i detalj.

Den lägsta skattenivån för kapitalinkomster på 30 % ska även tillämpas på onoterade andelar generellt vilket innebär en ökning från dagens 25 %.

När det gäller ISK ska det införas ett tak som begränsar hur mycket som kan sparas på ett ISK. Rapporten nämner inte här några nivåer men Magdalena Andersson har uttalat sig om att syftet inte är att ett tak ska träffa småsparare och att de belopp på 100 000 och 200 000 som nämnts i media inte är aktuella. Enligt rapporten bör även reglerna för kapitalförsäkringar ses över.

För bostäder föreslår rapporten att möjligheterna att få uppskov med vinst vid försäljning av bostad ska minskas, att uppskovsräntan ska återinföras samt att ränteavdragen ska fasas ut.

Rapporten vill också fördubbla den s.k. bankskatten.

Inkomstskatt

Avseende inkomstbeskattningen vill rapporten få bort skatteklyftan man menar skapats mellan de som arbetar och de som är sjuka, föräldralediga och pensionärer, där de senare har en högre skattesats till följd av jobbskatteavdraget. Man föreslår därför att inkomstnivå och inte slag av inkomst ska styra skattesatsen. Om detta ska ske genom att jobbskatteavdraget slopas eller på något annat sätt preciseras inte i rapporten.

Till sist vill man se över Rut-avdragen som man menar inte haft den önskade effekten utan snarare lett till utbrett skattefusk och undermåliga arbetsvillkor. Arbetena går också i hög utsträckning till arbetskraftsinvandrare vilket inte var syftet då reglerna infördes. Man menar att avdragen snarare blivit en skattesänkning för medel- och överklassen än ett sätt att öka sysselsättningen.

Sammanfattande kommentarer

Rapporten från arbetsgruppen har inte lett till några lagförslag från Socialdemokraterna eller Regeringen. Det går att se rapporten som en fingervisning om i vilken riktning Socialdemokraterna vill gå avseende skattepolitiken. I det avseendet innehåller den några nyheter medan den i andra delar rör frågor som redan varit uppe till diskussion. Mest uppseendeväckande kanske ändå begränsningarna avseende ISK är.

Rapporten tydliggör behovet av en ny skattereform för att slippa det lapptäcke våra skatteregler mer och mer liknar. Detta lyfts också av arbetsgruppen i inledningen av det avsnitt som rör skatter i rapporten. Ett avsnitt som endast omfattar 5 av rapportens 89 sidor (Ny underlagsrapport av arbetsgruppen för fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa | Socialdemokraterna). Ett annat inlägg i debatten om vårt skattesystem och behovet av reformer är ESO-rapporten skriven av Klas Eklund som kom i slutet av 2020 (2020:7 Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform – ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).