Nytt på skatteområdet- proposition om nya regler för delägare i fåmansföretag

Den 22 september lämnade regeringen budgetpropositionen till riksdagen där det slutliga förslaget till nya skatteregler för delägare i fåmansföretag ingår. Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2026.

Förslaget innehåller ett antal förenklingar i det s.k. 3:12-regelverket. Framför allt rör förändringarna beräkning av lågbeskattat utrymme, dvs utrymmet för beskattning av utdelning och kapitalvinst med 20 procent. En sammanfattning av det nu aktuella förslaget följer nedan. Utöver denna sammanfattning finns det vissa delar i förslaget som behandlar mer specifika regler, t ex konsekvenser vid andelsbyten.

• Dagens förenklingsregel och huvudregel, för beräkning av lågbeskattat utrymme, ersätts med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Enligt förslaget ska det lågbeskattade utrymmet utgöras av ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme och en andel av omkostnadsbeloppet. 

• Ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp för året före beskattningsåret (322 400 kr för 2026) fördelas på andelarna i företaget. Äger man andelar i flera företag får det totala grundbeloppet inte överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen av grundbeloppet ska ske genom en proportionering utifrån ägarandel i respektive företag.

• Utöver grundbeloppet kan ägaren tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Detta utrymme ska även fortsättningsvis vara 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget och eventuella dotterbolag fördelat på ägarandel. En nyhet jämfört med dagens regler är att kraven på löneuttag och en ägarandel om minst fyra procent tas bort. I stället ska ett schabloniserat löneavdrag, motsvarande åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr 2025), ske för varje delägare. För makar sker en gemensam beräkning. Även om kravet på löneuttag slopas kommer det i praktiken krävas att delägaren tar ut en lön för att få ta del av det lönebaserade utrymmet eftersom dagens tak om 50 gånger egen/närståendes lön kommer att finnas kvar. 

• Förutom grundbelopp och ett lönebaserat utrymme får en andel av omkostnadsbeloppet (statslåneräntan + nio procentenheter) utgöra en del i det lågbeskattade utrymmet. Enligt förslaget får dock detta tillägg endast beräknas på den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kr, till skillnad från idag då hela omkostnadsbeloppet utgör underlag för beräkningen.

• Enligt dagens regler sker en årlig uppräkning av det sparade utdelningsutrymmet med statslåneräntan + tre procentenheter. Enligt förslaget kommer uppräkningen av det sparade utdelningsutrymmet från tidigare år att försvinna. Outnyttjat sparat utdelningsutrymme får fortsatt sparas till nästa år. 

• Karenstiderna som t ex tillämpas när en ägare upphör att vara verksam i betydande omfattning eller när en ”utomstående” blir delägare förkortas från fem till fyra år. 

• I utredningsbetänkandet föreslogs att fåmansföretag skulle få en utökad kontrolluppgiftsskyldighet avseende delägarna. I lagrådsremissen föreslås i stället att delägare som innehar kvalificerade andelar ska lämna de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa reglerna om utdelning och kapitalvinst på sådana andelar (blankett K10). 

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Detta innebär att utdelningar som erhålls från och med 2026 kan komma att påverkas av nya regler. 

Förslaget innebär ett antal förenklingar, bl a att en gemensam regel ska användas av samtliga delägare. För de som idag använder schablonbelopp för beräkning av lågbeskattat utrymme (förenklingsregeln) sker en förbättring då det nya grundbeloppet är högre. För ägare till flera bolag kan däremot den ”tvingande” fördelningen av grundbeloppet medföra att en del av grundbeloppet hänförs till bolag som saknar utdelningsmöjligheter. 

Vad gäller den del av förslaget som berör beräkning av lönebaserat utrymme så finns det både vinnare och förlorare. För delägare med mindre löneunderlag kan det schablonmässiga löneavdraget bli en nackdel jämfört med dagens regler. Däremot kan förslaget om slopat krav på minsta ägarandel (fyraprocentsspärren) medföra att t ex nyckelpersoner med några få procentandelar kan ta del av ett lönebaserat utrymme. Detta kan sin tur medföra att reglerna om kvalificerade personaloptioner får ett större genomslag.

Den förkortade karenstiden från fem till fyra år kommer förmodligen att vara till fördel för de flesta ägarna. Den förkortade karenstiden berör bl a trädabolagen. Delägare som har betydande sparade utdelningsutrymmen kommer att få en försämring eftersom den årliga uppräkningen slopas.

Sammanfattningsvis innebär förslaget en rad förenklingar och enligt den utredning som ligger till grund för förslaget kommer ca 80 procent av delägarna få ett högre lågbeskattat utrymme. Vill du ta del av propositionen kan du läsa mer här Budgetpropositionen för 2026.

Viktig information:
Innehållet i denna artikel har tagits fram av Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial (“Banken”) som står under tillsyn av den danska tillsynsmyndigheten Finanstilsynet och ska endast ses som information och utgöra underlag för diskussioner. Informationen är således inte en rekommendation att utföra transaktioner, affärer eller att ingå avtal. 

Även om skäliga åtgärder vidtagits för att tillförsäkra att innehållet är riktigt och rättvisande och inte vilseledande, svarar Banken inte för innehållets riktighet eller för dess fullständighet. Banken påtar sig inget ansvar för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av att mottagaren förlitat sig på innehållet. Banken påtar sig heller inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten av någon information tillhandahållen från tredje part, som erhållits från källor som bedömts tillförlitliga, men som inte har verifierats av en oberoende part.